Bad om neuropsykiatrisk utredning p.g.a. allmänt icke-fungerande tillvaro och ångest. Fick vänta nån månad (jävligt snabb faktiskt) den här gången. Träffar läkare. Resultat = Får ej utredning
“Ok, då vill jag ha ångestdämpande, för det lirar inte”
“Mnjaaaaa, sånt skriver man ju inte riktigt ut bara sådär. Du kan få träffa en KBT-terapeut istället” blev svaret.
“Nä, den har jag gått på förut. Jag är inte dum nog att sitta och vänta på att ni återkommer en gång till…”
Suttit hemma och grubblat sen dess. Pallar inte gå till jobbet
Var är den där välfärden som alla brudarna går och plockar ut piller och annat stöd från hela tiden? För den är helt jävla bortblåst när jag behöver något. Men lik förbannat ska man betala för skiten
Dom sa samma sak om mitt barn när vi sökte utredning. Skolan sa att allt var okej, så då var det bara problematiskt i en miljö… vi blev nekade. Efter överklagande och vi gått igenom processen ytterligare en gång så gick dem till slut med på utredning. Fast den hade dom inte tid med, så det fick vi ordna på annat håll ändå. Efter utredningen var klar hade dem inte heller tid med behandling, så åter igen fick vi börja leta själva. Totalt tog det där nog 2 år i runda slängar
Man undrar ju hur det kommer sig att regionerna har så stora utgifter, med tanke på att de alltid slingrar sig ur att behöva göra saker när det är man själv som behöver nåt.